Källa: https://www.sthlmkoloni.se/odling

På den här sidan hittar du:
Jordkunskap
Invasiva arter
Tips för odlingsstudier
Hitta inspiration
Externa föreläsare
Lokaler

Jordkunskap

av Maj-Len Komi, odlingsrådgivare i Föreningen Råcksta Fritidsträdgårdar, 2 nov 2013.

I sin bok ”Den goda jorden” (Prisma) skriver Philippe Plöninge: ”Att få odla i en fulländad jord har antagligen alltid varit odlarens högsta önskan. Den goda och bördiga jorden får man dessvärre sällan till skänks. Eftersom matjorden är en levande miljö i kontinuerlig omvandling kan den goda jordens kvalité aldrig vara för evigt om man inte aktivt arbetar för att förbättra eller åtminstone bibehålla den. Idealjorden är inte en existerande färdig produkt som kan köpas utan ett önskvärt mål som odlaren genom idogt arbete så småningom kan nå. Att vara odlare har aldrig enbart inneburit sådd, plantering och skörd av allehanda växter utan innebär också att man främst är en insiktsfull och skicklig förvaltare av jordens bördighet.”

Matjorden i ett koloniland kan innehålla 10 miljarder bakterier och mikroorganismer per gram jord! Detta gör jorden levande och näringsrik. Grönsakerna vi odlar tar upp näringen från jorden de växer i. Ju näringsrikare jord desto näringsrikare grönsaker. Visst går det att odla grönsaker enbart i ”köpejord” och växterna kan till och med blir stora och fina. Men det mesta är vatten som binds upp av salterna i NPK.

Just nu är det modernt att odla i säckar, kassar och pallkragar. I tidningar och på TV ser vi hur man häller jord ur säckar i alla möjliga behållare, och vips har man ett prunkande grönsaksland. Då väcks frågan: Vad är det i säckarna?

Att tänka på när man köper jord i säckar:

1. I ett koloniområde som är miljödiplomerat har odlarna förbundit sig att odla utan handelsgödsel (NPK) och bekämpningsmedel.

2. Säckarnas innehåll varierar från tillverkare till tillverkare och även från leverans till leverans.

3. Vänd på säcken och läs det finstilta. Står det mineralgödsel betyder det NPK. Står det naturgödsel är det troligtvis torv blandat med hönsgödsel. KRAV-märke på säcken innebär en bättre kvalité.

4. Köpejord kan underlätta sådd och plantering men består till övervägande del av torv, som behöver mer vatten. Torv är närings- och kalkfattig vid brytningen, och därför tillförs det alltid näring i köpejord. Ren okomposterat torv ”stjäl” näring vid förmultning.

5. Vill du ha långsiktig jordförbättring är barkmull ett bättre alternativ, men egen kompost är naturligtvis allra bäst. Torven bryts ner snabbt och lämnar ingen jordförbättring efter sig.

6. Torvbrytning är ett ingrepp i naturen och det tar lång tid för torv att återbildas. Barkmull är en restprodukt från skogsindustrin så den är bättre för miljön.

Alternativet är att ta kontakt med en mjölkbonde eller hästgård för att få naturgödsel som kan komposteras och förbättra jorden. Betalar man frakten är de flesta gårdar glada över att dela med sig.

Många av Stockholms odlingsområden ligger på bördig åkermark. Sorgligt nog har det blivit en trend att försöka ”förbättra” denna med tvivelaktig processjord.

Invasiva främmande arter

Förbud för EU-listade arter. Invasiva växter är ett stort problem eftersom de påverkar biologisk mångfald, hälsa och orsakar kostnader för både enskilda och samhället. Obs att listorna kan komma att utökas.

Vad du gör som privatperson spelar stor roll. Det är därför förbjudet att importera, sälja, byta, odla och använda dem. 1 augusti 2018 togs beslut om svenska regler som kompletterar EU-förordningen. De innebär bl a att ansvariga myndigheter ska kunna få tillgång till privat mark för bekämpningsåtgärder, och att det som är förbjudet enligt EU-lagstiftningen blir straffbart.

Rapportera  misstänkta fynd av invasiva eller främmande arter via www.invasivaarter.nu

Ta bort  invasiva främmande arter så de inte sprids vidare – ju tidigare desto bättre och helst innan de går i blom. Var försiktig, för risken för spridning extra stor i samband med att växten tas bort. Var noga med att få bort hela växten, och framför allt de delar som förökar sig – frön och rotdelar. För en del arter (t ex parkslide) kan minsta lilla rotdel som blir kvar i jorden bli upphov till en ny planta. Vissa frön (t ex blomsterlupin) kan ligga i jorden i tiotals år innan gror.

Lägg inte invasiva arter på komposten!  Risken är för stor att frön eller växtdelar inte förmultnar utan sprider växten när kompostjorden används. En metod är att blöta ner plantorna och lägga dem i en sluten plastsäck för att ruttna, men att bränna växtdelarna är ett både säkrare och effektivare sätt. Om växtdelarna lämnas till återvinningscentral får det inte sorteras som trädgårdsavfall. Transport måste göras i väl förslutna säckar.

EU-listade arter som finns i svensk natur:
gul skunkkalla, Lysichiton americanus
jättebalsamin, Impatiens glandulifera   Bild 1Bild 2
jätteloka, jättebjörnloka, Heracleum mantegazzianum
sidenört, Asclepias syriaca
tromsöloka, Heracleum persicum

EU-listade arter som ännu int finns i svensk natur  men som med förväntade klimatförändringar kan komma att kunna etablera sig här:
bredloka, Heracleum sosnowskyi
fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum
flytspikblad, Hydrocotyle ranunculoides
japanskt styltgräs, Microstegium vimineum
kamslinga, Myriophyllum heterophyllum
krypludwigia, Ludwigia peploides
kudzoböna/japans arrowrut, Pueraria montana var. lobata (Pueraria lobata)
röd jättegunnera, Gunnera tinctoria
saltbaccharis, Baccharis halimifolia
storblommig ludwigia, Ludwigia grandiflora
storslinga, Myriophyllum aquaticum
vattenhyacint, Eichhornia crasseipes

Några arter som är – eller riskerar bli – invasiva i Sverige, men som inte är EU-reglerade:
blomsterlupin, Lupinus polyphyllus   Bild
parkslide, Fallopia japonica   Bild 1Bild 2
vresors, Rosa rugosa

De här växterna finns inte med i Naturvårdsverkets listor, men dem ska man också vara försiktig med, eftersom de sprider sig både snabbt och lätt:
akleja, Aquilegia vulgarisblå bolltistel, Echinops bannaticus
brunnäva, Aquilegia vulgaris
gul nunneört, Pseudofumaria lutea   Bild
häggmispel, Amelanchier spicata
kanadensiskt gullris,  Solidago canadensis   Bild
knölklocka, Campanula rapunculoides
liten fingerborgsblomma, Digitalis lutea
myskmalva, Malva moschata   Bild
parksallad, Lactuca macrophylla
praktlysing, Lysimachia punctata   Bild 1Bild 2
prästkrage, Leucanthemum vulgarisrobinia/falsk akacia, Robinia pseudoacacia
rönnspirea, Sorbaria sorbifolia   Bild
skogsklematis, Clematis vitalba
snöbär, Symphoricarpos albus
såpnejlika, Saponaria officinalis   Bild
storbladig murgröna, Hedera hibernica
revsuga,  Ajuga reptans   Bild
vintergröna, Vinca minor

Tips för odlingsstudier

Vad behöver en kolonist kunna? Här är några exempel:
Grundkunskaper. Kompostering, jordkvalité – lera eller sandjord, gödsling, miljövänlig odling, skadeinsekter.
Köksträdgården. Rotsaker, squash och pumpor, kryddor, sallads- och bladväxter, asiatiska grönsaker.
Prydnadsträdgård. Beskärning av fruktträd och buskar, rosor, perenner, frukt och bär.

Hitta inspiration!

Anordna temakvällar, tävlingar (t ex i att odla fram största pumpan), växtbytardagar, studiebesök i andras trädgårdar, studiecirklar, föredrag, betonggjutning. För odlingsrelaterade aktiviteter kan föreningen få bidrag via Stockholms Koloniträdgårdar. Ordna fika och se till att det blir en trivsam sammankomst.

Kunniga föreningsmedlemmar eller externa föreläsare?

I alla föreningar finns människor som har kunskaper de kan dela med sig av – fråga flera gånger om de själva är tveksamma. Ca 300 kr brukar då vara arvodet.  Gå ihop med med grannföreningar och ordna kurser tillsammans med dem.

Ibland kan det krävas externa föreläsare. Då varierar arvodet för ett par timmars föredrag mellan ett frivilliga bidrag och ca 5.000 kr.

Annica Larsdotter. Teori och praktik, beskärning och växtskydd. Köksväxt-, frukt- och bärodling, den viktiga jorden, växtnäring, marktäckning, växtföljd och gröngödsling.  annica.larsdotter@gmail.com

Christer Pettersson, arkitekt, kolonist i Vinterviken som håller föredrag och visar bilder om hur man skapar en kolonilott som är vacker, funktionell och produktiv. Finurliga byggen av spaljéer, pergola m m av ”skrot”. Tips om hur man bygger ny stuga, eller bygger om en befintlig så att den blir mer ekologisk. Bli inspirerad av hans egen renässansinspirerade täppa. Visar gärna Vintervikens ekologiska visningsträdgård, som han varit med om att skapa.  070-441 61 58,  arkitektur@pettson.se

Daniel Björklund Jonsson, trädgårdsmästare och pedagog, utbildningsledare på Skillebyholms trädgårdsutbildning i Järna. Har startat och drivit handelsträdgård i Göteborg med Rosendal som förebild, haft trädgårdsutbildning för tvångsomhändertagna ungdomar på Visingsö. Sedan 2009 verksamhetsansvarig på Skillebyholm. Föreläser om grönsaksodling, jord och gödsling, kompostering, beskärning, trädgårdsskötsel och trädgårdsanläggning.  0702-930 412,  daniel@skillebyholm.com

Farbror Grön. Vill ni komma igång med odling, bli inspirerade och få tips på vad ni ska göra med skörden? Jag delar gärna med mig av våra erfarenheter och kunskaper och skapar föreläsningar, workshops, kurser eller handledning efter föreningens önskemål.  farbrorgron.blogspot.se    johannesw71@hotmail.com

Helena Åhlund, trädgårdsdesign & planering, inspiration och trädgårdstrender, praktiskt för små trädgårdar, terrass och balkong. I föredraget ingår alltid bildvisning och frågestund. 070-522 43 62,  bjorktorpstradgard@gmail.com

Jessica Karlsson trädgårdsmästare, Grönt kort-certifierad trädbeskärare, Pomologiska sällskapet. Teori och praktik om vård av träd, beskärning, ympning osv. Föreläser även om veteranträd
www.hillbillies.nu   info@hillbillies.nu

Lena Israelsson, kolonist, trädgårdsboksförfattare och trädgårdsjournalist. Om köksväxtodling, odling i krukor, mångkulturella täppor, köksväxter och odlingsmetoder från olika delar av världen, dekorativa köksträdgårdar samt klosterträdgårdar. Föredrag och bildvisning. 0707-90 59 55,  lenai@comhem.se

Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare. Föredrag efter önskemål, men pratar gärna om trädgårdsplanering, utformning och växtval samt odling av potatis, köksväxter och bär. Har gjort en undersökning om Koloniträdgårdens betydelse för den urbana människan i Stockholm.
070-45 36 137,  lise-lotte.bjorkman@telia.com

Maj-Lis Pettersson, hortonom, känd från ”Odla med P1” och trädgårdsprogram i Radio Uppland, specialist på växtskydd, allmänt om odling på friland och  i växthus. I föredraget ingår alltid bildvisning och frågestund. Titta gärna in på hemsidan www.gronarad.se 018-0186723 47.  maj-lis@gronarad.se

Marie-Louise Eklöf, en av Sveriges främsta experter på hur man kan använda sig terapeutiskt av svenska örter. ”Att skapa ett grönt apotek” ger även tips och inspiration till vad naturen bjuder oss att äta. Marie-Louise har gett ut tre böcker i ämnet. Boka ett inspirerande föredrag eller vandringar!
08-34 54 23   www.inspira.cc    info@inspira.cc

Maria Flinck, etnolog och trädgårdsantikvarie håller föredrag med diabilder om svensk trädgårdshistoria, särskilt folkliga trädgårdar i Stockholm och Södermanland. Har skrivit en bok om Koloniträdgårdens historia.
08-25 82 66,  maria.flinck@bredband.net

Niklas Vestin, Jordkonsult som jobbat i trädgårdsbranschen i 25år och med jord i över 10 år. Föreläser om alla de olika jordtyper som finns och om hur man kan förbättra sin egen jord för ett lyckat odlingsresultat på ekologiskt och hållbart sätt.  Pratar även om ”nya” material så biokol, pimpsten m fl.  070-290 02 80,  Niklas.Vestin@rolunda.se

Kalf & Hansen driver en nordisk, ekologisk, vegetarisk restaurang. Boka föreläsning i restaurangen med matlagning av årstidens råvaror. Lämna nyskördade grönsaker i utbyte mot lunch!  info@kalfochhansen.se

Kerstin Bergman, ordförande i StockholmsRosen, Svenska Rosensällskapets lokala förening, har lång erfarenhet av rosor och rosodling. Håller föredrag om rosodling och har kurser i rosbeskärning. 0704-848500,  kerstin.bergman@propelex.se

Källtorps Trädgård. Ekologisk besöksträdgård i Nacka som är säsongsöppen med café och butik. Bokade visningar. Jobbar med samodling, täckodling, EM (effektiva mikroorganismer), Bokashi-kompost, stenmjöl, biokol m m.  www.kalltorpstradgard.se

Tom Ericsson, docent i ekologi och miljövård, SLU Växtbiologi. Hur växter fungerar och därmed borde skötas för att må bra. Växtnäring och jord ligger honom särskilt varmt om hjärtat. Växternas kroppsspråk, Behöver vi handelns gödselmedel? th_ericsson@telia.com

Tomas Lagerström, landskapsarkitekt., pensionerad universitetslektor i växtmateriallära, växtexpert (gör växtvandringar), växtval (träd, buskar, klätterväxter och perenner) växtanvändning, växthantering, härdighetsfrågor (gör temaföreläsningar), beskärning (föreläsning och eller praktisk övning/demonstration), ympning av fruktträd för balkong och berså, ympning av frukt- och prydnadsträd (föreläsning och övning). Rikt bildmaterial till föreläsningarna. Titta in på vår hemsida www.gronarad.se   070-6934440,  tomas@gronarad.se

Tommy Landberg, kolonist, Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms Universitet. Miljövänligt och miljöovänligt för kolonister – teori och praktik, Jord/jordkvalitet, näring, ekosystem, nedbrytning, växter-djur-svamp m m. Hur klarar/hanterar växterna miljögifter. Tommy.Landberg@su.se

Ulf Nilsson trädgårdsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet. Utbildad hortonom med inriktning mot växtskydd. Håller föredrag om växtskydd, växtfysiologi, jord och biologisk mångfald.  ulf.nilsson@koloni.se

Ylva Landerholm har 18 års erfarenhet från privatträdgårdar. Kompostering, beskärning, jord och gödning, färg och form, trädgårdsplanering. Ett kunnigt och humoristiskt föredrag med högt tempo, egna övningar och inspirerande bilder. 08-53 02 41  ylva.landerholm@swipnet.se

Britta Gussander, odlingspedagog och trädgårdsdesigner. Kolonist i Gubbängen. Håller teoretiska och praktiska kurser inom t ex pilflätning, kompostering, perenner, grönsaker, fruktträd, kryddor. Alltid ekologiskt och även biodynamiskt. Anordnar trädgårdsresor. 070-17 347 82, info@odlargladje.com

Lokaler

Har föreningen inte eget föreningshus går det kanske att låna/hyra lokal av en grannförening?

Möteslokalerna i Kolonisternas Hus står kostnadsfritt till medlemsföreningarnas förfogande. Läs om dem  HÄR.